Det är alltid en viss ångest innan en liten häst ska skapas. Jag går lång tid, oftast flera dagar och samlar inspiration från olika ställen. En del av inspirationen kommer från det jag stöter på i det vanliga livet; sådant som människor säger till mig, hästar som jag träffar, färger i naturen, spännande föremål av olika slag. Sedan plöjer jag både böcker, tidningar, bloggar och Pinterest om polymer clay ur ett konstnärligt perspektiv. Där får jag inspiration kring tekniker, kring färgkombinationer, tekniker kring hur man kan bygga mönster och så mycket mera.
För hur kreativ man än är så handlar det hela tiden om att inspireras, om att samla intryck som man sedan omformar till något som är alldeles ens eget. Även om jag skapar en häst som världen aldrig tidigare skådat har jag använt inspiration från sådant som världen faktiskt har skådat: Exempelvis har de flesta sett en häst och relaterar till en levande häst när de ser min tolkning av min häst. Och om jag skulle använda färger från himlen, havet och böljande sädesfält till hästen så har de flesta också sett både himmel, hav och böljande sädesfält och kan relatera till det. Det som blir nytt är hur jag använder och kombinerar ihop alla dessa inspirationskällor.
Och det som är så spännande för mig är när någon tittar på någon av mina hästar. Vad ser de? Vad förstår de av skapandet? Vad upplever de? På vilket sätt blir de berörda – eller inte berörda – av det de ser? Vad får de för associationer? Vilken den av hästen tycker de är mest intressant?
Du som läser den här bloggen – gå gärna in på webbshopen, inte för att köpa utan bara för att titta på hästarna. Berätta för mig vad du tänker när du ser dem.
Lämna ett svar