De som känner mig väl, exempelvis de som är privata facebookvänner med mig, vet att sjön Roxen och jag har ett speciellt förhållande till varandra. Jag tar olika bilder på sjön flera gånger i veckan, och ofta publicerar jag dem på Facebook. Så här års får jag dela Roxen med en massa sommargäster, men framåt hösten brukar Roxen bli ”min, bara min” igen.
Så vad är mer naturligt att jag även försöker avbilda Roxen? Jag valde att inte göra Roxen som en häst, utan jag valde att göra en tavla av Roxen med hjälp av polymer-lera.
Jag gick igenom de fotografier jag hade tagit på sistone och fastnade för ett av dem som jag trodde skulle vara möjligt att göra i polymer. Det innehöll både bakgrund och förgrund och detaljer på ett sådant sätt att jag trodde mig om att både kunna träffa rätt i färger och dessutom kunna skapa någon form av tredimensionellt djup.
Först skapade jag en tunn skinner blend som gick från vitt till mörkare blått. Den fick bli himmel. Jag arbetade med ett acrylblock som underlag, för att kunna ha en stadig form som jag kunde vrida och vända på. Därefter gjorde jag en mellanblå remsa, med liten bruten färg och schatteringar som skulle bli den bortre stranden på sjön. På bilden ser du hur jag skär den undre delen av bortre stranden rak, för att kunna passa in vattnet mot den.
Så var det dags för själva vattnet. Jag gjorde en sorts skinner blend genom att blanda olika blå nyanser efter att ha först hackat upp de olika färgerna, men där jag inte rullade den genom pastamaskinen så många gånger, utan stannade när den fortfarande hade strimmor kvar. Detta fick bli vattnet.
Som du ser skar jag till de olika sektionerna av bilden med så kallad pietra dura-teknik, som jag lärt mig av Sue Heaser på EuroSynergy-konferensen på Malta i våras.
I morgon ska du få se hur jag skapar träden och bladen på träden.
Lämna ett svar