Den fjärde dagen i den internationella polymer clay-utmaningen valde jag att visa upp mina schackspelare, som du som har följt den här bloggen har sett tidigare.
Och den femte dagen visade jag upp något helt nytt – en svart ”betande” vas. I kommande blogginlägg kommer du att få följa tankarna kring hur den blev till. Jag kan redan nu avslöja att det inte alls blev som den var tänkt att bli – leran hade lite andra idéer är vad jag hade.
Båda dessa har jag fått massor med härliga, uppmuntrande och inspirerande kommentarer kring från mina kolleger i lerans värld runt om i världen. Det är egentligen fantastiskt vad internet kan bidra till – det är nog många som har lite speciella intressen och som tack vare internet kan hitta likasinnade även inom mycket smala nischer.
När det gäller polymerlera så är nischen extremt smal i Sverige. Det är få som känner till att polymerlera kan användas som konstnärsmaterial, och det är ännu färre som är aktiva konstnärer. Det var därför som det var så fantastiskt när jag i månadsskiftet april/maj 2014 åkte till Malta på internationell konferens om just polymerlera och träffade 150 konstnärer från 29 olika länder.
Lämna ett svar