Diamond

För någon månad sedan arrangerades Östgötadagarna här i Östergötland. Det innebär att under en helg så håller alla möjliga sorters verksamheter ute på landsbygden öppet så att de som är intresserade kan resa runt och upptäcka allt fantastiskt som finns i hembygden.

Naturligtvis hade även jag öppen ateljé under dagarna två och fick ta emot en strid ström av besökare. Eftersom polymerlera inte är ett vanligt konstnärsmaterial så fick jag ägna mycket tid att förklara vad det är, hur det kommer sig att det erbjuder så fantastiska möjligheter och varför jag tycker så mycket om att arbeta med det.

Färgsprakande canes

Det som många blir fascinerade av är möjligheten att skapa färgsprakande canes – mönsterstavar. Då bygger man upp ett mönster, ungefär som en sushirulle, och sedan kan man skära upp denna mönsterstav och lägga ihop dessa skivor till ett spännande mönster.

Jag visade hur jag valde färger som passar ihop med varandra och hur viktigt det är att arbeta med konstraster – särskilt när man vet att det mönster man skapar ska förminskas. Ett mönster ser nämligen mycket annorlunda ut när det är reducerat jämför med den storlek som man skapar det i.

Sedan måste ju de här mönstren placeras någonstans.

Eftersom jag är hästskulptör skapade jag en liten och rund hästform. Jag ville att den på sina korta ben skulle utstråla både stolthet och glädje. Jag ville att den riktigt skulle skina som en diamant.

Som alltid är det mycket spännande och mycket roligt att montera dessa tunna skivor av canes på en skulptur. Naturligtvis har jag redan från början haft en plan för hur jag vill att de olika formerna och färgerna ska samspela med varandra, men det är först när man sätter samman alltihop som man ser om det blir som man tänkt sig. Ibland blir det bara pannkaka av alltihop och ibland blir det ännu bättre än vad jag kunnat föreställa mig.

Den lilla hästen hjälpte till

Ibland är det som om den lilla hästen hjälper till och liksom anstränger sig för att göra det allra bästa av de mönsterbitar som jag placerar på den. Diamond var en sådan hjälpsam liten häst. För varje liten mönsterbit som kom på plats så blev det som ett allt större sammanhang, som en helhet och en mening. Till slut stod Diamond på mitt ateljébord. Och skimrade liksom av sig själv.

Hennes nästa hem är Creative Journey Studios galleri i Atlanta.